Sällan har man läst en så felaktig analys som den Gajditza nu försökt sig på ett antal gånger. I Sourze , Newsmill och på en blogg försöker han visa på att vår kriminalpolitik inte går ihop rent ekonomiskt. Desto värre då att hans ekonomiska sammanställning är så full av hål. Troligen beror denna grova felräkning på ett önsketänkande från skribenten – i sin uppenbara iver att motverka SD spelar verkligheten inte så stor roll, så länge man kan lura andra, och sig själv.
Jag ska försöka strukturera upp hans påståenden och börjar med hans senaste alster på Newsmill:
Påstående: Riktiga livstidsstraff kommer att kosta 7,3 miljarder per år
Svar: För de som inte orkar ta sig igenom beräkningarna nedan inleder jag med att sammanfatta Gajditzas enorma felräkning i en tabell.
Kolumnen”Gadjitza” redovisar alltså hans uppskattade kostnader för dem som döms för riktiga livstidsstraff (RL) jämfört med de realistiska antaganden och korrekta matematik redovisat i kolumnen ”verkligheten”.
I sista kolumnen räknar jag ut hur stor överskattning Gajditza gör i de olika scenarierna.
Som vi kan se begår han en monumental felberäkning över kostnaderna. Nedan visar jag hur:
År 2011 konstaterades 95 lagföringsbeslut för mord enligt BRÅ. Eftersom riktigt livstidsstraff (RL) enligt SD skulle vara förbehållet de allra grövsta brotten (vilket vi skriver tydligt i motionen), skulle inte alla incidenter av mord rendera RL, utan främst de av synnerligen grov eller sadistisk natur. Anta att en tredjedel av de morddömda skulle få riktiga livstidsstraff. Det skulle då innebära 30 RL-straff varje år. Lägg därtill de speciellt grova våldsbrott som vi menar ska omfattas, vilket kanske maximalt handlar om ett tiotal per år. Då har vi alltså 40 riktiga livstidsdomar varje år.
Så redan här har Gajditza räknat alldeles fel, närmare bestämt över 2,5 gånger för högt. Men det blir värre. Han räknar sen ihop fängelseåren utan att ta i beaktande kostnader som redan existerar idag. För de som döms för mord eller dödligt våld får ju faktiskt spendera tid i svenskt fängelse även om det ofta är för kort tid. Faktum är att det sedan 2005 dömts ut mellan 4-19 livstidstraff varje år. Alltså måste man räkna på skillnaden med vår politik och den som är förd idag.
Medelåldern vid verkställdhetens start för de inskrivna för livstidsdom i augusti 2012 var 36 år. De sitter vidare i snitt 16 år i fängelse (efter 2/3 frigivning efter tidsbestämt straff). Under samma antagande som Gajditza, där han räknade medellivslängden till 80 år, blir antal fängelseår, utöver det som redan sker idag, 80 år minus medelåldern för en intagen minus medelår i fängelse enligt nuvarande system gånger antal intagna. Alltså i praktiken 1120 utdömda fängelseår extra att jämföra med Gajditza siffra på 5000. Här överskattar Gajditza det nästan fem gånger. Jag ska dock strax återkomma till det märkliga i att överhuvudtaget räkna på detta sätt.
Nya fängelser behövs ja, och det budgeterar vi även för i vår kommande budget. Låt oss börja med att ta en titt på investeringskostnaden för nya anstalter. Enligt Riksdagens utredningstjänst som undersökte med Kriminalvården kostar nybyggnation av 120 platser för en normalenhet i säkerhetsklass A, som t.ex. vid Kumla, 343 miljoner kronor. Det blir alltså 2,9 miljoner kronor per fängelseplats. Långt ifrån det av Gajditza uppskattade 10 miljoner kronor, alltså en överskattning med omkring tre gånger. Kan ni skönja ett mönster?
Så, varje år skulle det dömas ut omkring 40 RL-domar. Många av dessa skulle förmodligen redan idag få dagens livstidsstraff så egentligen uppstår merkostnaden för SD:s politik efter medeltiden dessa idag sitter i fängelse, det vill säga om cirka 16 år. Vid denna tidpunkt har samtidigt SD:s politik rörande invandringen slagit igenom vilket innebär att vi har ännu mer pengar att röra oss med i budgeten.
Utöver detta skulle vår invandringspolitik också medföra att kriminaliteten minskar, speciellt då den grova brottsligheten som domineras av just invandrare. Men låt mig återkomma till alla de olika faktorer som utgör besparingsmoment som jag inte ens räknar med här.
En annan väldigt relevant aspekt i Gajditzas räknande som ter sig väldigt ologisk: Gajditza räknade med 1000 platser. Varför han räknar på en tioårsperiod för att sedan räkna tillbaka till en ettårsperiod kan man undra.
Vidare räknar han ut att det blir ”5000 fängelseår varje år i genomsnitt”. Detta gör han genom att ta de 100 RL-dömda (som är en överskattning på 2,5 gånger) och multiplicerar med det antal år han räknar med att de sitter i svenskt fängelse (50 år, också överskattat). Men hur kan man räkna ihop en kostnad (som dessutom är grovt överskattad) sett över 50 år och lägga det på första året? Det är ju först sista året, dvs om 50 år, som antal fängelseår blir 5000 om man räknar med 100 RL-dömda varje år (eftersom det först vid 50:de året sitter 100 st/år x 50 år = 5000 livstidsdömda).
Det första året blir det ju bara sammanlagt 100 fängelseår om man räknar med 100 RL-dömda. Andra året är det 200 fängelseår etc. Hur Gajditza lyckas inbilla sig själv att det är 5000 fängelseår första året när det enligt hans eget antagande endast tillkommer 100 personer RL-dömda per år är en gåta.
Låt oss räkna rätt: För att vara givmild låt oss anta, felaktigt, att alla våra 40 RL-dömda är utöver de vanliga livstidsstraffen (trots att det som sagt redan döms ut 4-19 vanliga livstidsstraff per år sedan 2005) och att det därmed uppstår ett behov av 40 nya platser per år (en ansenlig del av det extra behovet kommer alltså först långt senare):
40 platser som vardera kostar 2,9 miljoner kronor att bygga blir en investering om 116 miljoner kronor. Därtill kommer en vårdkostnad, enligt uppgifter från Kriminalvården, på 2800 kr per dygn (inte 4000 som Gajditza får fram), drygt 1 Mkr per år eller 41 Mkr för de intagna.
Totalt sett blir det alltså 157 Mkr (116+41). Men låt oss ändå för skojs skull utgå från Gajditzas siffror på 4000 kronor i vårdkostnad per dygn. Då blir kostnaden 174 Mkr i extrakostnad totalt sett första året (116+58).
Väldigt långt från Gajditzas siffror på 7300 miljoner kronor med andra ord. Och då har jag alltså varit givmild eftersom jag räknar med 40 nya platser varje år, när det i stor utsträckning kommer handla om ”förlängda” platser.
Men även om vi antar att alla morddömda plus vissa som begått riktigt grova våldsbrott skulle få RL-straff, vilket då skulle bli runt 105 per år (mer än Gajditza räknade med), skulle ändå totalkostnaden bara bli drygt 457 Mkr (304+153), d.v.s. 16 gånger mindre än Gajditzas totalt överdrivna siffra på 7300 Mkr.
Faktum är att den totala fängelsepopulationen av de med riktig livstidsstraff skulle uppgå till maximalt 2040 under förutsättning att 40 personer får RL-straff per år. Kostnaden när detta maxtak uppnås blir, för det sista året, alltså om 50 år, cirka 3,1 miljarder kronor. Denna summa inkluderar den sista nybyggnationen för de extra 40 platserna och vårdkostnaden för 2040 personer, vilket totalt alltså blir 3,1 miljarder kronor. Så inte ens när maxkostnaden uppnås hamnar kostnaden i närheten av det som Gajditza trodde (eller hoppades).
Sammanfattningsvis: Första året skulle RL-straffen kosta uppskattningsvis 174 Mkr medan Gajditza grovt felaktigt påstått att det skulle kosta 7300 miljoner kronor – en överskattning med 42 gånger.
I vår budget allokerar vi till Kriminalvården 200 Mkr första året och därefter 747 Mkr varje år. Totalt 2441 Mkr under budgetperioden. Kostnaden över budgetperioden för RL-dömda skulle bli 1084 Mkr. Vår budget är alltså väl tilltagen. Dessutom, en aspekt som Gajditza inte heller tänkt på: eftersom lagstiftningen inte kommer vara på plats 1 januari 2013 då lagstiftning tar tid, lär det dröja till allra minst 2014 innan RL-straff kan dömas ut. Behovet av fängelseplatser för RL-dömda lär alltså inte uppstå ens första budgetåret. Med andra ord; vår budget är väl tilltagen för att täcka de kostnader som uppstår. Det finns även utrymme för de övriga straffskärpningar SD föreslår.
Gajditza har alltså gjort en monumental felräkning och felbedömning av SD:s politik. Observera att ovanstående uträkning inte tar hänsyn till följande faktorer som skulle minska trycket på fängelserna och kostnaderna:
• Med minskad invandring minskar även det grova våldet, där grupper från Mellanöstern och Afrika är grovt överrepresenterade
• Att kostnaden för en plats i RL-fängelse inte behöver hållas på samma höga nivå som idag eftersom ett rehabiliteringsbehov ej föreligger (då de ej kommer ut i frihet igen)
• Att flera av dem som skulle få RL-straff endast skulle börja kosta extra efter vad deras normala strafftid idag skulle vara. Det är bara tiden efter det som de kostar utöver vad de kostar idag
• Att vi skulle slippa återfall i brott från dem som idag kommer ut från livstids fängelse. Cirka 50 procent återfaller i brott inom tre år enligt Kriminalvården.
• 30 procent av dem som sitter i svenska fängelser är idag utlänningar. Med SD:s politik skulle en ansenlig andel av dessa avtjäna sina straff utanför Sverige, till en väsentligt lägre kostnad.
Slutsatsen av allt detta är alltså att Gajditza på ett närmast förbluffande sätt överskattat kostnaderna för SD:s kriminalpolitik. De verkliga siffror (174 Mkr) som presenterats ovan är dessutom troligen överskattade siffror, men även om man alltså räknar högt blir Gajditzas siffror graverande fel (jag återkommer till hans andra påståenden inom kort).
Men Gajditzas logik sammanfattar han själv i hans sista två meningar i en bloggpost:
”Eftersom konventionen också utgör svensk lag så är alltså hans förslag direkt lagstridigt och utgör alltså en uppmaning till brott. Något som borde straffas hårt…….”
Här kommer uppenbarligen en liten nyhet för Gajditza: alla politikers förslag till lagändringar är ”lagstridigt” eftersom förändrade lagar går emot gällande lagar (annars hade det ju inte varit någon förändring). Det är med andra ord politikers jobb och ansvar inför sina väljare att lägga förslag som är ”lagstridiga” – om så inte vore fallet hur tänker sig då Gajditza att politik ska fungera?
Nej just det, han tänkte nog inte.
Kent Ekeroth 