Arnholm argumenterar emot sig själv

I SVT Agenda idag debatterade Jimmie Åkesson mot Arnholm. Debatten kan ses här.

Det är närmast förbluffande hur hon står och argumenterar emot sig själv.

• Hon säger att ”politiker inte ska agera könsrollspolis” men föreslår sen kvotering av pappamånaderna.
• Hon säger att ”politiker inte ska tala om vad som är typiskt för en kvinna” men försvarar sedan att staten ska gå och tala om hur stor del av tiden mannen/kvinnan ska spendera med barnet.
• Hon säger att ”vi ska se på människor som individer och bejaka de val de träffar” men kan uppenbarligen inte bejaka att dessa individer gör sina egna val om föräldramånader (eller annat).

Arnholm är ju helt otroligt ologisk när hon närmast i samma mening argumenterar emot sig själv.

Rörande abortgränsen är det samma totala frånvaro av logik:

Hon hävdar att SD är ”kvinnofientliga” för att vi vill ha fri abort till vecka 12 istället för vecka 18. Det är dessutom enligt henne ett slag mot ”kvinnans rätt till sin kropp”. Otroligt dumma påståenden:

1) Om det är ”kvinnofientligt” att förespråka en kortare period av fri abort så måste Arnholm i sin tur också vara kvinnofientlig eftersom hon inte förespråkar fri abort till vecka 40, alltså när barnet föds. För då är ju hon en förespråkare av en mer restriktiv abortgräns (jämfört med de som vill ha fri abort till födelseögonblicket) och med hennes egen logik är man ju då kvinnofientlig.

Är det logiskt? Rimligt?

2) Om en gräns på 12 veckor är negativt för ”kvinnans rätt till sin kropp”, är då inte 18-veckorsgränsen på samma sätt negativt?

—

Det är otroligt billig retorik av Arnholm att utifrån de premisser hon argumenterar från överhuvudtaget kunna kritisera SD. Frågan måste ställas; VARFÖR försvarar Arnholm just 18-veckorsgränsen? Vilka motiv finns det specifikt för att just ha den gränsen?

12-veckorsgränsen handlar om när ett liv kan räddas. Det är så att säga den medicinska grunden för det argumentet, åtminstone vad jag hört. Men vad är argumentationen bakom just 18-veckorsgränsen? Finns det några specifika argument för den gränsen? Om inte, skulle Arnholm då kunna försvara en…t.ex…25-veckorsgräns? Om inte, varför inte?